En tachymeter är den där sifferkransen som ofta sitter runt kanten på en analog klocka med kronograf, och den är betydligt mer än bara pynt. Med ett enkelt knapptryck kan du översätta tid i sekunder till en hastighet eller en takt per timme. Det fina är att du inte behöver några appar, inga tabeller och inga konstiga enheter, du behöver bara veta att du mäter samma sträcka varje gång. När du väl har testat den en gång är det lätt att fastna, för det känns nästan som att klockan får en extra superkraft i vardagen, oavsett om du sitter i bilen, promenerar eller bara vill nörda ner dig i hur snabbt något händer.
Så fungerar en tachymeter i praktiken
Tänk på tachymetern som en snabb omvandlare mellan förfluten tid och “per timme”. Du startar kronografen när något börjar och stoppar när det slutar. Där sekundvisaren stannar läser du av skalan, och siffran du ser är ett tempo uttryckt i antal per timme. Grunden bygger på en enkel idé: en timme har 3600 sekunder, och skalan är gjord för att ge dig 3600 delat med antalet sekunder du mätte. Det gör att markeringarna inte ligger jämnt, de sitter tätare och tätare eftersom skalan följer 1 delat med tiden.
Det bästa är att du kan använda vilken distansenhet du vill. Om du mäter en kilometer mellan två vägskyltar får du km per timme. Om du mäter en nautisk mil får du knop som “mil per timme” i den enheten. Samma logik gäller hela tiden, så länge din start och stopp sträcka är densamma.
Mäta hastighet med tachymeter när du rör dig
Det klassiska användningsområdet är att mäta medelhastighet. Du behöver en sträcka som du känner till, till exempel 1 kilometer, 1 mile eller 500 meter om du vill vara kreativ. Starta kronografen när du passerar första markeringen och stoppa när du passerar nästa. Sekundvisaren pekar då på en siffra på tachymeterskalan som motsvarar din medelhastighet i “sträckor per timme”.
Om du till exempel kör en sträcka på 1 kilometer och det tar 35 sekunder kommer skalan att visa ungefär 103, vilket betyder cirka 103 kilometer i timmen. Exakt samma tid på exakt samma klocka ger också 103 om sträckan var 1 mile, men då betyder det 103 miles i timmen. Det är därför en tachymeter känns så smidig, den bryr sig inte om vilken enhet du gillar, den bryr sig om att du är konsekvent.
För riktigt korta tider blir det svårare att läsa av exakt, och om det tar längre än en minut blir skalan i sin standardform inte direkt användbar, eftersom de flesta tachymetrar är designade för mätningar inom 60 sekunder.
Tachymeter som räknar takt per timme och andra saker än fart
Du behöver inte röra dig alls för att ha kul med en tachymeter. Eftersom skalan egentligen räknar “hur många gånger per timme” kan du använda den för allt som upprepas regelbundet. Det kan vara hur många varv något tar, hur många enheter som produceras, eller hur många repetitioner du hinner med när du tränar.
Säg att en händelse tar 20 sekunder. Då blir 3600 delat med 20 lika med 180, och tachymetern visar ungefär 180. Det betyder att tempot är 180 gånger per timme. Det blir plötsligt ett lätt sätt att göra en snabb reality check på tempo utan att plocka fram mobilen.
Här är några vardagsvänliga exempel du kan testa direkt:
- Tid för ett varv runt kvarteret, för att få “varv per timme”
- Tid för att fylla en kopp kaffe, för att få “koppar per timme” som en kul jämförelse
- Tid mellan två repetitioner i en övning, för att få en känsla för träningsrytmen
Begränsningar du behöver känna till för en tachymeter
En tachymeter är snabb, men inte magisk. Den vanligaste skalan på klockor funkar bäst när det du mäter tar mellan ungefär 10 och 60 sekunder. Under cirka 10 sekunder blir det svårt att läsa av noggrant, eftersom markeringarna ligger väldigt tätt och en liten handskakning kan göra stor skillnad. Över 60 sekunder tar skalan i standardutförande slut, vilket gör att du inte kan läsa av ett direkt värde.
Men det finns ett smart knep för långsammare händelser. Du kan mäta en del av något i stället för hela. Om en sak tar 100 sekunder kan du mäta halva och få 50 sekunder, och då kan tachymetern ge dig värdet för “halvor per timme”. Sedan översätter du i huvudet till helheter. Det känns först lite trixigt, men efter ett par försök blir det förvånansvärt naturligt.
Vissa klockor har också mer ovanliga lösningar som förlängda skalor som “rullar vidare” till lägre hastigheter, men de är inte lika vanliga som den klassiska 60 sekunder varianten.
Mäta distans med tachymeter när du håller jämn fart
Det här är en användning många missar, men den är riktigt rolig när du väl förstår den. Om du håller en konstant hastighet kan du använda tidtagningen för att räkna ut hur långt du har färdats. Principen är att du startar kronografen, håller samma fart och tittar var sekundvisaren pekar när den möter värdet som motsvarar din hastighet.
Ett tydligt exempel är om du kör i 80 kilometer i timmen. På en tachymeter motsvarar “80” typiskt ungefär 45 sekunder. Det betyder att om du håller 80 km/h i 45 sekunder så har du färdats exakt 1 kilometer. Samma sak gäller i miles om du kör 80 mph, då blir 45 sekunder en mile. Det är egentligen bara en elegant genväg för sambandet mellan tid, fart och sträcka.
Det här är särskilt kul på motorväg eller när du cyklar på en rak sträcka, där du kan hålla jämn hastighet utan att behöva tänka så mycket.
Roterande tachymeter på bezel och smarta sätt att få snittvärden
På vissa klockor sitter tachymetern på en roterande bezel, alltså en vridbar ring. Det ger dig fler sätt att använda skalan, eftersom du kan “nollställa” markeringarna mot en visare som redan rör sig. En roterande tachymeter kan till exempel alignas mot en frilöpande sekundvisare, vilket gör att du kan starta mätningen utan att använda kronografen för exakt samma typ av tanke, tid till tempo.
Den mer nördiga, men praktiska, grejen är att du kan använda bezeln för att få snitthastighet över längre sträckor. Du kan rikta in index mot minutvisaren, notera din distans vid start och sedan läsa av på skalan när du har passerat en större distans, till exempel 60 enheter. Då kan minutvisarens position ge ett snittvärde direkt. Du kan också göra delsnitt, som 15 enheter, vilket ofta är lättare att hålla koll på.
Det här är inte något du behöver använda varje dag, men det är en av de där funktionerna som gör att klockan känns mer som ett verktyg än en accessoar.
Seiko tachymeter och Tissot tachymeter
När du tittar på en seiko tachymeter eller en tissot tachymeter är det lätt att stirra sig blind på designen, men det finns några saker som gör skillnad för hur användbar den faktiskt blir. Först och främst handlar det om läsbarhet. En tachymeter ska vara snabb att läsa av, annars tappar du hela poängen. Kontrast mellan siffror och bakgrund, tydliga markeringar och en sekundvisare som verkligen syns gör mer än man tror.
Det andra är hur du gillar att mäta. Om du ofta kör sträckor i kilometer är en klassisk skala perfekt, men om du gillar långsammare aktiviteter kan du uppskatta lösningar som gör det enklare att hantera tider över 60 sekunder, även om det ofta kräver att du använder knepet med delmätning. Och till sist, fundera på var skalan sitter. På vissa modeller är den tryckt på en fast ring, på andra sitter den på en bezel, vilket kan göra klockan extra lekfull om du gillar att pilla med funktioner.
Om du vill ha en funktion som både ser sportig ut och faktiskt går att använda på riktigt, kan en välgjord tachymeter bli en av de mest underhållande detaljerna på din kronograf, särskilt när du börjar testa den på allt från bilresor till vardagliga små experiment med din tachymeter.
